Sannolikhetens galenskaper. Del 1

Innan vi ger oss in på att tala om alla dessa svårigheter, så måste vi vara införstådda med vad det är dessa bloggar kommer gå ut på. Detta gör vi med ett enkelt påstående.

Teori

Dessa inlägg kommer att bevisa att världen (som innefattar livet, universum och allting) är osannolik, och bevisa att sannolikheter inte existerar.

Det hela kan låta väldigt konstigt, så låt oss ta det här väldigt långsamt för att alla ska kunna förstå och njuta av förklaringarna som erbjuds

1. Vi hävdar först att påståendet stämmer överens med verkligheten.
2. Om det stämmer överens med verkligheten kommer vi kunna komma fram till att meningen i första taget motsäger sig själv;
3. Meningen säger att allting är osannolikt, och det faktum att vi tror på det (steg 1) säger att vi då kommer att förbereda oss för en osannolikhet.
4. Detta innebär att en osannolikhet är sannolikt för oss när det inträffar.
5. Detta innebär att när en sannolikhet inträffar så kommer det vara osannolikt.
6. Om det istället inträffar en osannolikhet kommer detta inträffa för oss som en sannolikhet ,vilket är osannolikt eftersom sannolikheter inte existerar (steg 1), och det faktum att vi etablerade en sannolikhet genom att tro på en mening som säger att sannolikheter inte existerar är osannolikt för meningen i sig. Detta tar ut sannolikheten vilket säger att sannolikheten inte är sannolik alls.
7. Om vi i stället hävdar att påståendet inte stämmer alls kommer det innebära att man tror att bara en av dessa (osannolikheter eller sannolikheter) existerar. Alltså, antingen hävdar man att osannolikheter och sannolikheter är osannolikheter, vilket bevisar påståendet ändå.
8. Eller att både sannolikheter och osannolikheter är sannolika. Man hävdar alltså att osannolikheter och sannolikheter är samma sak, alltså att det bara finns sannolikheter. Detta bevisar att man ändå inte håller med om att osannolikheter och sannolikheter är samma sak eftersom man isåfall hade sagt att påståendet stämmer. Detta betyder att om man inte håller med påståendet kommer detta vara en osannolikhet. Ditt påstående kommer då vara osannolikt för dig, eftersom det leder till en osannolikhet när du hävdar att meningen inte stämmer vilket i sin tur innebär att det är en osannolikhet att inte hävda att påståendet stämmer.
9. Den enda sannolikheten som då återstår att eliminera är påståendet i sig, eftersom vi hävdar att den är sannolik. Detta gör vi enkelt genom att läsa steg 2 till 6.
10. Något sannolikt kan alltså inte inte äga rum.
11. Meningen har bevisats vara sann.

Detta är den grundläggande teoretiska teorin för osannolikheten i konsten att existera sannolikt. Det som återstår för att förstå detta fullt ut är den teoretiska praktiken (exempel), vilket vi kommer syssla med ett bra tag framöver. Så, låt oss välkomna den motsägelsefulla vetenskapen! Detta kommer så småningen etablera sig till att vara ett stående uttryck. Precis som alla fysiker säger "Allting är relativt" kontrar vi då med "Allting är osannolikt!".

Matematik

Likheten om löparen.

Vi beräknar mattetal i skolan, på jobbet och överallt. Vi skyfflar tal hit och dit och kommer fram till en förenkling. Matte är en viktig del i vårt samhälle, och det som gör de flesta fascinerade av mattematiken är att den får hela världen att framstå som sannolik. Vi skall direkt ge oss på och se om vi kan knäcka mattematiken i deras sannolika liknelser. Väldigt ofta förekommer exemplet om löparen:

Per springer 9 m/s. Hur långt springer han på en minut?

Enligt matematiken och fysiken kan vi enkelt beräkna sträckan (9 m/s * 60s) men trots detta kan svaret fortfarande vara osäkert.
Per kanske inte springer med samma hastighet hela vägen. Och det vore löjligt att påstå att Per springer med konstant hastighet, för inte sjutton skulle han kunna springa jorden runt med en konstant hastighet som 9 m/s. Det kanske inte ens är säkert att han vill springa, och slutar efter 2 sekunder. Ingenting säger att han inte kommer trotsa systemet, och om han inte hade trotsat systemet hade en osannolikhet trätt in. Han kan då springa 9 m/s hur länge som helst.

Zenons paradox

Zenon var en matematiker i antikens grekland som var känd för sina paradoxer. Vi säger att Per ska springa en sträcka igen, men denna gång så springer han med en konstant hastighet (vilket är osannolikt som vi konstaterade tidigare). Han springer alltså i konstant hastighet från punkt A till punkt B. Hälften av den sträckan springer han på en minut, vilket innebär att hälften av sträckan är 1 minuts springande (Resten av sträckan skulle då ta en minut till och hela sträckan skulle då vara 1+1=2 minuter). Hälften av den återstående sträckan är 1/2, alltså en halv minut, efter att han har sprungit denna sträcka återstår 1/2 minut. Hälften av den sträckan är 1/4. Summan av den totala tiden skulle kunna tolkas som 1 minut + 1/2 minut + 1/4 + 1/8 + 1/16... osv. Enligt Zenon så skulle antalet termet bli oändligt långa, vilket i sin tur innebär att Per aldrig kommer till punkt B. En osannolikhet.

Detta går egentligen även den att räkna ut matematisk med hjälp av formeln för geometrisk summa och limes då n -> ∞ men det ger bara ett ungefärliga värdet. Vid beräkningen blir det ungefärliga värdet exakt 2, vilket innebär att Per inte alls kommer till punkt B efter exakt 2 minuter. Det är med andra ord osannolikt att systemet fungerar, vilket innebär att vi har knäckt den grundläggande matematiken och inte behöver oroa oss för att den ska komma i vägen för vårt bevis för osannolikheten i konsten att existera sannolikt, i vår värld.